{"id":19151,"date":"2025-08-15T15:56:30","date_gmt":"2025-08-15T12:56:30","guid":{"rendered":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/?p=19151"},"modified":"2025-09-02T16:58:24","modified_gmt":"2025-09-02T13:58:24","slug":"anna-ellmen-om-fabler-iso-galleria-5-9-26-10-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/anna-ellmen-om-fabler-iso-galleria-5-9-26-10-2025\/","title":{"rendered":"Anna Ellm\u00e9n: Om fabler \/ Iso Galleria 5.9.\u201326.10.2025"},"content":{"rendered":"

Va\u0308lkommen till utsta\u0308llningens vernissage torsdagen den 4.9. k<\/span>l. 18\u201320.<\/span><\/strong><\/p>\n

Konstn\u00e4rsm\u00f6te p\u00e5 S\u00f6ndag 21.9. kl. 15 under \u00c5bodagen. Fri entr\u00e9!<\/strong><\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r utst\u00e4llningen \u00e4r fabler, sedel\u00e4rande djurber\u00e4ttelser.<\/strong> Fablerna h\u00f6r till de \u00e4ldsta och mest spridda traditionerna i den europeiska kulturen. Alla k\u00e4nner till historien om r\u00e4ven och r\u00f6nnb\u00e4ren. \u00c4ven om fabler i dag ofta uppfattas som barnlitteratur var de fr\u00e5n b\u00f6rjan inte riktade till barn. De l\u00e4stes vid universitet och i kloster, men ocks\u00e5 p\u00e5 dryckeslag. F\u00f6rst fr\u00e5n och med 1700-talet b\u00f6rjade man bearbeta fablerna till en form som ans\u00e5gs passa barn. <\/span>Det har h\u00e4vdats att det ursprungligen var den antike grekiske f\u00f6rfattaren Aisopos (ca 620\u2013564 f.Kr.) som nedtecknade fabler. Man vet dock inte s\u00e4kert om Aisopos var en historisk person. Sedan dess har dessa korta ber\u00e4ttelser varierats om och om igen, \u00e4nda in i v\u00e5r tid. <\/span><\/p>\n

”F\u00f6rutom Aisopos har jag i mina verk anv\u00e4nt fabler av bland andra den grekisk-romerske Phaedrus (ca 18 f.Kr.\u201354\u201368 e.Kr.), fransmannen Jean de La Fontaine (1621\u20131695) och ryssen Ivan Krylov (1769\u20131844). Mina verk str\u00e4var inte efter att illustrera fablerna. F\u00f6r fabler \u00e4r det k\u00e4nnetecknande att de f\u00f6r\u00e4ndras med tiden. Jag f\u00f6rs\u00f6ker sj\u00e4lv betrakta dem ur olika vinklar och tillf\u00f6ra mina egna tolkningar. Inf\u00f6r denna utst\u00e4llning har jag ocks\u00e5 vidgat perspektivet p\u00e5 begreppet fabel till att omfatta djurber\u00e4ttelser med sedel\u00e4rande drag som inte bygger p\u00e5 antikens fabler. Br\u00f6derna Grimms sagor med djurgestalter, fr\u00e5n 1700- och 1800-talen, har varit utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r tv\u00e5 av verken.”<\/span><\/p>\n

Anna Ellm\u00e9n<\/strong> (f. 1981) \u00e4r en \u00c5bobaserad skulpt\u00f6r. Utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r hennes skulpturer h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n kulturhistoria, litteratur, mytiska ber\u00e4ttelser och folklig tradition. I sina verk \u00e5terkommer hon ofta till relationen mellan m\u00e4nniska och natur. Hennes huvudsakliga material \u00e4r brons. Hon har n\u00e4rmare femton \u00e5rs erfarenhet av bronsgjutning, och gjuter sina skulpturer sj\u00e4lv vid J\u00f6\u00f6tti ry:s gjuteri i Svalberga i \u00c5bo. F\u00f6r hennes arbetss\u00e4tt \u00e4r det typiskt att verken best\u00e5r av delar som hon gjuter separat och sammanfogar i efterhand. Ellm\u00e9n modellerar sina skulpturer i vax och gjuter dem sedan i brons. Som delar av verken gjuter hon i brons bland annat v\u00e4xtdelar och olika f\u00f6rem\u00e5l.\u00a0<\/span>Anna Ellm\u00e9n utexaminerades 2014 som bildkonstn\u00e4r fr\u00e5n Konstakademin vid Yrkesh\u00f6gskolan i \u00c5bo, och samma \u00e5r som filosofie magister i kulturhistoria fr\u00e5n \u00c5bo universitet.<\/span><\/p>\n

Anna Ellm\u00e9ns arbete har st\u00f6ttats av TOP-s\u00e4\u00e4ti\u00f6, \u00c5bo stad och Centret f\u00f6r konstfr\u00e4mjande.

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Va\u0308lkommen till utsta\u0308llningens vernissage torsdagen den 4.9. kl. 18\u201320. Konstn\u00e4rsm\u00f6te p\u00e5 S\u00f6ndag 21.9. kl. 15 under \u00c5bodagen. Fri entr\u00e9! Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r utst\u00e4llningen \u00e4r fabler, sedel\u00e4rande djurber\u00e4ttelser. Fablerna h\u00f6r till de \u00e4ldsta och mest spridda traditionerna i den europeiska kulturen. Alla k\u00e4nner till historien om r\u00e4ven och r\u00f6nnb\u00e4ren. \u00c4ven om fabler i dag ofta uppfattas som […]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":19113,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"spay_email":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false},"categories":[163],"tags":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/Kesantekija-scaled.jpg","jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paOqsS-4YT","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19151"}],"collection":[{"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19151"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19167,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19151\/revisions\/19167"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/19113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19151"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19151"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/turuntaidehalli.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}